St John's university

Hej alla gull där hemma!

Jag sitter just nu i en galet skabbig och primitiv sovsal i St John's university där jag kommer att spendera de kommande dagarna. Vi har lektioner från åtta till åtta (!) varje dag, hör och häpna.. Helt slut, informationen och värmen tar kål på mig tror ja.. För att inte tala om resan jag gjorde igår! Bortsett från den 33 h långa resan jag gjorde mellan Rio och Salvador var nog den här värst!

Det började med att jag spraaaaaang hela vägen från säkerhetskontrollen till planet på Arlanda. "Final call! Passengers on flight 400 to Frankfurt, please proceed to gate blablabla" Att jag alltid får springa! Jag fattar inte hur det går till när man bor fem minuter från Arlanda.. Den här gången kanske det berodde på den enormt fina killen jag fick ta farväl av vid garaget hemma vilket gick snabbare än jag ville, men tydligen ändå tog för lång tid. Eller kanske när jag fick säga hej då, också även där gick den för fort, till min kära syster som var så galet snäll att hon steg upp fem på morgonen och skjutsade sin resfebriga syrra.

Jag kom ju med planet som tur var, men fick såklart sitta mellan två okända människor, vilket jag också alltid får göra (usch vad bitter jag låter men fan vad trött jag är på att flyga själv!) Två timmars flyg till Frankfurt, en SJUKT lång promenad till gate C14. Jag skojar inte nu: 1 timmes promenad, en tågresa och typ tio rulltrappor senare är jag äntligen framme! Jag trodde vid varje sväng att jag var framme, men sen kom helt plötsligt säkerhetskontrollen, och sen var det ju lika långt till!

På planet till New York hamnar jag bredvid en svensk tjej som också ska jobba som au pair. Pratar med henne, sover lite, kollar på Monsters vs Aliens, får ont överallt, tröttnar på att sitta still i åtta timmar, äter äcklig mat, sen är vi framme. Under flygresan har jag kommit fram till att mitt viktigaste papper, som jag måste ha för att komma in i landet, ligger i min incheckade väska.. Haha jag vet vad ni tänker! "Fan, det är så jävla typiskt My, att hon aldrig lär sig!" Men jag ska säga er att ingen klarar sig ur sina egenhändigt komponerade knipor än jag själv :D Med ett stort leende och en massa snack kommer man hur långt som helst hehe jag fick helt enkelt gå förbi alla kontroller och hämta mitt dokument ur min väska. Till saken hör att den tjejen jag satt bredvid i planet, blev av med sin väska. Jag mår dåligt bara av att tänka på om det hade varit min väska med papperet i! Undrar vad jag hade gjort just nu..

Vi samlas ihop ett gäng svenska au pairer på JFK airport och jag säger på skoj "Nu får vi säkert sitta på en två timmar lång busstur till skolan". Jag hatar att jag alltid har rätt.. Jag var helt SLUT när jag kom fram, efter välkomstmöte och pizzaätande var det bara att duscha och knoppa. Då var klockan inte mer än åtta på kvällen här.

Mitt i natten vaknar jag, sviiiiiiinkissnödig. Toaletterna finns två trappor ner i det här skabbiga enorma huset, alla sover. Asså, ja snackar verkligen ett läskigt hus! Det är här dom spelar in skräckfilmer, är jag helt övertygad om! Jag smög ner för trapporna och in på toaletten och jag höll på att dö.. Har ni sett Silent Hill vet ni vad jag snackar om när jag säger att jag fick sådana tankar när jag satt där inne på toan. Ni vet, toalettbås i rad, några handfat, smutsigt och jävligt.. sen kommer alla monster och sånt, ja ni vet.

Lektionerna är i alla fall supebra och vår lärarinna är förbannat bra! Maten går verkligen att diskutera men salladsbaren skulle min kära mor döda för ;)

Det börjar dra ihop sig mot fredag när jag ska träffa min familj. Jag har sms:at lite med dem och ser verkligen fram emot att komma dit! Nu ska jag väl kanske krypa ner under min filt, sträcka ut mig på min madrass och njuta av alla fjädrarna mot ryggen :)