fredag 16 oktober 2009

Idag kom den första snön till Massachusetts!! Sofia ringde imorse och berättade att det snöade som bara den, och jag blev helt chockad! Jag har ju hört att det inte blir vinter här förrän i december liksom, men nu är det 37 grader Fahrenheit på morgnarna så andedräkten ryker och skinnsätena känns som is. Annars har det mest regnat dom senaste dagarna och bara varit fruktansvärt kallt, men träden har börjat skifta i sprakande färger och än har långt ifrån alla löven fallit. Jag hoppas på en färgglad höst med härliga solnedgångar och sedan en frostig snöfylld vinter som kan fylla på mitt behov av ett vitt vinterhalvår.

Förra veckan var Marta här, familjen Julians au pair för tre år sedan. Hon är känd att vara en partypingla, och mycket riktigt susade vi ut för att göra Boston på fredagskvällen. Vi hade en härlig kväll på Gypsy Bar men själv fick man ju i sig lite mycket (jag har ju bara varit ute en kväll sen jag kom hit så jag har kommit ur form hehe) så vakten sa åt mig att sitta ner och pimpla vatten. Det gjorde jag så gärna, faktum är att jag redan hade beställt en vatten innan han kom och la sin näsa i blöt! När Marta och hennes väninna kom i närheten fick dom också order om att sätta sig ner eller dra hem. Haha där satt vi alltså en stund i den reserverade soffan och drack vatten, innan vi drog vidare för en pizzaslice. Martas kompis skulle ge oss skjuts hem, men hon kunde inte hitta bilen (och det här var tydligen ytterst vanligt enligt Marta), så det slutade med att vi inte orkade gå mer utan fixade en taxi som tog oss hem till Brookline.





Igår köpte vi oxfilé och gjorde klyftpotatis och vitlökssmör för att ha en mysig fredagsmiddag. Det visade sig att vara en hysteriskt roligt! Aje (femtonåriga sonen) pratade svenska som aldrig förr och jag har nog aldrig skrattat så mycket sen jag kom hit. Han brukar allltid säga saker som "Lugna ner dig, mamma" och "Ojdå" eller "Det är jättebra". Aje uttalar faktiskt svenskan väldigt bra men han behöver bara lite mer grammatikträning. Idag sa han nånting som fick mig och Sofia att utbrista i världens skrattattack.

"Vi är så europeisk."

"Vad menar du, Aje?"

"Vi är så europeisk. Vi pratar svenska på MATENTABEL."

Hahahaha som sagt, jag och Sofia brister ut i världens gapskratt och Aje bara garvar och tittar från den ena till den andra. Louise suckade.

"Vi pratar svenska vid matbordet heter det, Aje!" skrattar vi och HERREGUD vad roligt det lät! Sen hotade Louise med att om Aje inte fick fram det svenska ordet för "table" skulle han få gå och lägga sig.

"I just wanna say 'dusch', but that's shower, right?"

Och när vi kiknar av skratt reser han sig upp och stampar in i köket.

"Jag hatar min familjen!"

Men självklart är allt bara skoj och det var så otroligt kul att jag fortfarande skrattar när jag tänker på det!

Jag har träffat en tysk tjej, Annabell, som jag har börjat umgås med. Det var så roligt, vi pratade över facebook innan vi bestämde oss för att träffas för en fika. Jag frågar henne vilken gata hon bor på.

"You won't know where it is anyway, no one knows."

Det visar sig då att hon bor i samma privata område, på gatan bredvid och att våra gräsmattor sitter ihop! Det var så fruktansvärt kul, att det finns två au pairer i hela området och vi bor så nära, så nu bjuder vi över varann på lunch och tar en promenad eller kollar på film ihop. Så nice att ha fått en granne!

Idag ska jag ha en riktig städdag här uppe hos mig. Min Marcus kommer på tisdag så jag vill inte att han ska tro att jag är en slusk :P På kvällen ska jag på en födelsedagsmiddag här i Brookline hos en svensk tjej som heter Linda. Ska dock ta det lugnt ikväll eftersom jag har anmält mig till en danskurs imorrn :)

Jag tror inte att jag har berättat om när jag skulle hämta Louise på flygplatsen och skulle gå ut till bilen, och plötsligt står öga mot öga med en enorm kalkon! Där stod han, en meter ifrån mig med sitt rosa, skrynkliga huvud och stirrade på mig. Långsamt smög jag förbi och hoppades att han inte skulle få för sig att hoppa på mig. När jag kryper in bilen ser jag plötsligt hans fyra honor som omringar mig och jag ringer Issy för att berätta hur sjukt det var med alla kalkoner på uppfarten.

"They're the turkeys.. They live here.."

Så spännande var det.. :P





















söndag 4 oktober 2009

Nu vet jag inte riktigt vad som har hänt sen jag skrev sist.. Hösten börjar komma hit till Brookline nu, antar att den även är i full gång i Sverige. Jag blev medbjuden av Louise och Issy (mamman och yngsta dottern) på bio i måndags kväll. Vi var HELT ensamma i biosalongen hehe och filmen var riktigt bra. Både jag och Louise klämde fram några tårar! När vi skulle ge oss hemåt igen klev vi ut i det absolut VÄRSTA spöregnet jag någonsin sett! Det fullkomligt rasade ner och regnet rörde sig fram och tillbaka som stora sjok. Ingen, förutom vi då, var dum nog att ge sig ut i det, men Louise kavlade upp byxbenen och sen bar det av. Vi tjöt som riktiga tjejer och rusade genom skyfallet, det smattrade mot biltaken och vattnet på marken skvätte upp över benen. Vi var ute i regnet max tio sekunder, och vi var helt dyngsura..
Jag har börjat umgås med en svensk tjej som heter Linda, vi har varit och fikat ett par gånger vilket har varit riktigt trevligt. I tisdags bjöd jag med henne till IKEA för jag skulle dit och köpa lite saker till Louise's lägenhet. Linda hade innan sagt att jag skulle säga till när jag skulle dit nästa gång. Väl inne på IKEA går jag in i Simon, en svensk kille som jag träffade på au pair-skolan i New York. Jag blev helt chockad, för killen skulle liksom bo hos en familj i New York, och där stod vi nu på IKEA utanför Boston. Då visade det sig att han hade bott hos en familj där det inte fungerade alls, flyttat till en svensk LCC och bott på en soffa i två veckor utan lön och nu äntligen fått en familj i Boston. Så vi bestämde att vi skulle ses någon dag!

I tisdags kväll mötte jag Vera (den tyska tjejen) och hennes kompis Natalie (som är med på bilden ovanför), som var hur trevlig som helst. Vi drog in till Fenway i utkanten av Boston, mötte upp Jasmin och en tjej till innan vi drog på Red Sox-match. Red Sox är Bostons basebollag och det var bara Vera som hade någon koll på reglerna, så hon fick förklara. Jag förstod då, men nu är det som bortblåst haha Det var i alla fall en häftig känsla att sitta där och delta i hejarramsorna, med min Red Sox-tröja och röda örhängen. Vi åt jordnötter också förstås, för det hade jag hört var en tradition, såna som man öppnar själv som jag har fått för mig att elefanter tycker om :P
Red Sox är jätteomtyckta här och de spelar kanske sex hemmamatcher i veckan! Varje gång är det fullsatt och alla ska åka med tågen som går på min linje, eftersom man åker förbi Fenway då. Hamnar man mitt i Red Sox-rusningen så är det inte roligt, man får stå som packade sillar om man ens kommer med.
Efteråt tog vi en fika på Dunkin' Donuts och jag fick smaka den godaste Vanilla Chai i hela mitt liv, men självklart brände jag tungan och hade ont i ett par dagar hehe

Igår träffade jag Simon, hans kompis Johan, Vera, Sandra och Jasmin för en liten restaurangkväll :) Vi tog ända bort till en skyskrapa som heter The Prudential Building, där vi skulle besöka The Cheesecake Factory. Det här är en fantastisk restaurang (jag hoppas inte Marcus läser det här för han är väl trött på mitt tjat om den vid det här laget hehe) och de andra hade aldrig varit där. Själv har jag besökt min favvorestaurang typ fyra gånger sen jag kom hit. Menyn är 50 sidor, så det är omöjligt att inte hitta något man gillar, priserna är helt ok och portionerna är ENORMA! Sist, när jag var och åt med Sofia (äldsta dottern) och hennes kompis Ben (bilden bredvid), så tog vi varsin förrättssallad, och jag åt upp halva liksom.. Kolla hennes sallad på bilden, det här var precis innan vi skulle gå! Inte konstigt att alla au pairer går upp i vikt, man är ju uppfostrad att man ska äta upp allt på tallriken :S
Men det fanns inga bord där igår så vi drog till en annan restaurang och hade en jättetrevlig middag innan vi rörde oss tillbaka mot stationen, och tog en fika på Starbuck's med Sofia och hennes pojkvän Jacob. Det var första gången jag träffade honom och de var så söta ihop!

Jag har fått tillbala lusten att måla också, jag ritar och målar som jag inte har gjort på länge! Det är nånting som har bubblat upp inom mig :) Äntligen!

Men nu måste jag faktiskt säga åt er Mami och Papi att hänga lite mer på Skype, förut pratade vi nästan varje dag, nu har vi inte pratat på mer än en vecka.. Lina och Emily har jag redan gett upp hoppet om så.. haha nej men allvarligt, jag saknar er FETT!!

Bloggintresserade