Äntligen framme i Brookline!

Vi var med om några hektiska dagar i New York innan vi äntligen fick sorteras ut till våra värd-

familjer. Skolan höll i en hysteriskt rolig international sing-a-long där alla delades in i grupp med andra från samma land. Då fick man se att det faktiskt var en del svenskar, kanske 30 pers. När ledaren bad tyskarna räcka upp handen lät det typ "whoom" i hela aulan av alla händer som åkte upp. Jag fick en chock av alla uppsträckta armar framför mig och när jag vände mig om fanns det minst lika många där. Alla kände nog som jag för det spreds ett fnissande över hela salen.

Sen följde en timme av ren förödmjukelse, där alla skulle genomföra en sång och dans från deras eget land. Vi svenskar stod där på scenen och sjöng och gjorde rörelserna till "Det var ett hus i skogens slut, liten tomte tittar ut.." Tyskarna fick delas in i FYRA grupper för att dom va så många haha och det var fantastiskt roligt att se alla sjukt fula danser och höra alla lika sjukt innehållslösa sånger.

Trippen till New York City var hektisk men rolig. Vi gled runt i en buss och fick se 5th Avenue, Broadway och Ground Zero, med en guide som pratade högt, fort och mycket. Dom har nu byggt klart building 7, som var den sista i Twin Tower-området som rasade under elfte september. Den råkade bara bli dubbelt så hög som originalet hehe att allt ska vara så STORT! Förutom Frihetsgudinnan då.. Henne fick vi se från Staten Island Ferry och hon var mycket mindre än jag trodde,

precis som alla säger.

När turen var slut blev vi avsläppta utanför Rockefeller Center, där vi skulle upp till Top of The Rock. Innan hissdörrarna glider igen hör vi vakten säga "Next stop is at floor 67". Folk börjar mumla och titta på varann, 67 våningar?? Hissen drar igång med en jävla fart och när man tittar upp ser man blå lysdioder hela vägen upp till toppen. I hisstaket börjar en film om Rockefeller Center att spela, skärmen är halvt genomskinlig och man ser fortfarande hur långt vi har kvar att åka. Det går fort, det slår lock för öronen, vi tumlar ut ur hissen och får veta att vi har två våningar till att ta oss upp för.

Där, på 69:e våningen, ser vi hela New York. Empire State Building, Hudson River, 13 000 gula taxibilar (för det är faktiskt så många det finns i NYC). Ni kan ju tänka er hur jag kände mig.. benen blev som spaghetti, Seven Nation Army av the White Stripes dånade i skallen.. kändes som att jag var tillbaks i fallskärmen igen. Fan vad jag hatar höjder!

Dom resterande två timmarna ägnade jag åt att äta pizza, få höra "Daaamn, you've got a big butt, girl! D'you like black men?" och helt enkelt bara försöka ta in alla intryck från den här galna staden.

Boston är betydligt skönare att vara i ska jag säga er. Brookline, där jag bor nu för tiden, är en otroligt fin förort till Boston. Jag kom hit till min värdfamilj i fredags och jag var den enda i hela bussen som inte hämtades av värdföräldrarna. Det var min äldsta värddotter Sofia, eller Fia, som plockade upp mig hehe fantastiskt roligt! Ni skulle känt stämningen i bussen när vi rullade in på stationen i Boston.. Alla blev fruktansvärt nervösa när de såg alla som stod och väntade på oss, vi log med hela våra ansikten och kände hur hjärtat slog i bröstet. Folk klättrade upp på knä i sätena och tryckte pannan mot bussrutan; NU VAR DET DAGS!

När vi kom hem till huset välkomnades jag av stora kramar från Louise (mamman) samt Alexander (Aje) och Isabella (Issy). Jag fick en rundtur och häpnade över det enorma huset! En fyra våningars labyrint är vad det är, har redan gått bort mig ett par gånger hehe Min våning på översta plan är helt fantastisk! Vardagsrum med TV, ett sovrum med stor dubbelsäng och ett helt eget badrum för första gången i mitt liv! Det är ljust, rymligt och fräscht :) Synd att toan proppar igen hela tiden bara, så jag får leka rörmokare hela tiden hehe men det är tydligen fler toaletter det är fel på i huset, inte bara min! Så sitt inte och tänk massa äckliga tankar.

Jag har varit med Fia och ätit på The Cheesecake Factory, en restaurang med en sjuuuk meny på 50 sidor fast jäkligt god mat. Vi har tittat lite i affärer och tagit en sväng i Boston så att jag har en hum om hur stället ser ut. Issy och jag bakade kladdkaka och tittade på Flushed Away nere i källaren där dom har en enormt stor TV. I söndags var vi på brunch med barnens farbror och hans fru, Jackie och Richard. Dom var hur trevliga som helst och vi åt buffé på en kinarestaurang. Det var kanske tre gånger så mycket mat jag är van vid och det var nästan bara sånt jag aldrig sett :D

Igår var min första arbetsdag och när den var slut tog jag en joggingtur runt Jamaica Pond, en jättefin damm som ligger i närheten. Det var lite väl mörkt igår dock, så jag ska nog försöka komma ut lite tidigare idag :)

Jag har fått köra mitt i Boston också, med Fia bredvid, och det gick jättebra, men idag ska jag köra alldeles själv till posten! :D Önska mig lycka till!